Användande av biogödsel
Här följer information om riktlinjerna kring bruk av biogödsel.
Gällande användningen av biogödsel är Avfall Sveriges certifieringssystem för biogödsel (SPCR 120) centralt vid sidan om lagkrav och branschvillkor. SPCR 120 reglerar vilka substrat som tillåts i en särskild positivlista som uppdateras kontinuerligt.
Råvaror vid produktion
Utgångspunkten är att substraten som rötas ska vara:
- Rena
- Källsorterade
- Biologiskt lättnedbrytbara
- Ha sitt ursprung i livsmedels- eller foderkedjan.
Vilka substrat som kan användas i biogasanläggningen regleras också av vad olika branschföreningar och uppköpare godtar. Idag godkänns biogödsel, certifierad enligt SPCR 120, bl.a. av Svensk Mjölk/LRF Mjölk, Svenska Kvarnföreningen, Svensk Fågel, Nordic Sugar och, beroende på kontrakt, flera uppköpare av spannmål.
För att röta substrat med animaliskt ursprung är hygienisering ett minimikrav. Jordbruksverket kan ge dispens om det gäller en gårdsanläggning som enbart rötar gödsel och restmjölk från den egna gården. För rena vegetabiliska restprodukter finns inga restriktioner, under förutsättning att produkterna inte innehåller skadliga ämnen som begränsar biogödselns användbarhet.
Spridning
Se vårt faktablad pdf, 36.9 kB. för mer detaljerad information gällande spridning av biogödsel.
Lagring
För lagring av biogödsel saknas lagkrav utöver miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Lagring under täckning är därmed en självklarhet. För biogödsel med sitt höga pH-värde är detta centralt, eftersom risken för ammoniakförluster annars är betydande. Erfarenheten visar att stabila svämtäcken, skyddande höljen som minimerar ammoniakavgång, inte bildas naturligt och därför rekommenderas tak på gödselbehållare vid längre tids lagring.
Biogödslets sammanfattade egenskaper
Vilka egenskaper har biogödsel och vad händer när den används? Nedan får du lite mer information om just detta.
Biogödsel kallas det gödselmedel som bildas efter rötning i en gårdsbiogasanläggning eller större samrötningsanläggning som rötar olika typer av organiskt material så som stallgödsel, grödor, skörderester och rena källsorterade avfallsslag. När biogödsel sprids på åkermark tillförs nyttig växtnäring och bördighetshöjande kol. Även oönskade ämnen, så som vissa tungmetaller, kan komma med biogödseln men inte i sådana mängder att det normalt sett överstiger stallgödsel. Dessa varierar också beroende på vilka produkter som används i framställningsprocessen.
Exempelvis så har potatis, morötter och selleri ett högre innehåll av kadmium än många andra produkter. Andra produkter kan istället ha högre innehåll av ett annat ämne. Löpande kvalitetsarbete pågår därför för att minska risken för oönskade ämnen. Innehållet i biogödseln regleras dessutom genom certifieringen SPCR 120 för att säkerställa en tillförlitlig produkt av hög kvalitet.
- Titta gärna även på vår sida med allmän information om biogödsel.
Mer detaljerad information gällande växtnäringseffekt, mikronäringsämnen och bördighetseffekt finns på Avfall Sveriges sida om biogödsel.